Måndagen spenderades på kontoret där alla var i full gång med förberededelserna inför tisdagens workshop. Vi finslipade på skisserna över övergångsstället och lade in vägskyltar mm. En del datakrångel hann vi med också. Det är ganska rörigt för oss nu. Eftersom det har varit så mycket på gång både förra veckan och denna vecka har vi inte riktigt hunnit få någon ordentlig introduktion i projektet. Vi jobbar på med det lilla vi kan komma på och hjälper till lite här och där.
En fin skiss på hur det ser ut idag.
En fin skiss på ett exempel på nytt övergångsställe.
Eftersom det är skolan som ligger granne med kontoret som är i fokus på workshopen ville Linda bjuda över representanter från skolan. Linda och vi gick spontant över till skolan tillsammans med vår tolk Habiba. Vi hade tur och fick komma in och träffa chefen på skolan. Detta var en mycket trevlig kvinna som verkade bry sig om barnen och var mycket medveten om problemen med barnens skolväg. Hon ville väldigt gärna komma på workshopen, trots att det var lite hastigt påkommet. Hon skulle avboka sina andra möten den dagen och även försöka få med sig rektorn. Vi fick henne även att ordna ett möte med en klass med treor på onsdag där vi ska försöka involvera barnen i lite olika aktiviteter.
Efter en lång dag på jobbet avbokade vi vår länge planerade springtur och bestämde oss för att bestiga ännu ett berg. Jobbigt men bra för kondisen. Fin solnedgång och branta backar. När vi hade kommit upp på toppen tyckte vi att det kändes lite konstigt. Det var frisk luft! Det kändes plötsligt som hemma! När vi hade kommit så högt att vi lyckades se över till andra sidan och kunde se ett berg med vad vi tror var skidbackar. Sedan blev vi bortjagade av några närgångna hundar och gick ner till stan igen och mötte den fräna, unkna och avgasiga luften som våra nyventilerade näsor helt plötsligt började känna av.
Therese kämpar på uppför backen.
Typiska gravar som det tyvärr finns väldigt mycket av.
Fin utsikt!
Husen har väldigt fin utsikt från sina bakgårdar.
Vi har nått toppen och ser över på andra sidan där man kan se ända bort till nåt berg med skidbackar.
Trots frisk luft var det väldigt skräpigt.
En ruin på toppen av kullen som vi inte riktigt vågade besöka.
Reflektioner:
Sarajevo är himlans fint sett uppifrån! Det var väldigt kul att få besöka en lokal skola och vi hoppas att det kommer bli ett kul projekt med barnen.
Hälsningar från ett soligt Sarajevo!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar